Ej he prøvd å skyte med bue hos kompisen min, og he veldig lyst til å lage mi eiga! problemet e att ej ikkje he nokke erfaring med buemaking! ej søkte litt rundt etter buesider og fant bueforum.no ! ej he lest litt rundt på forumet og det ser ut som det e nokken her som sitt med mykje kunnskap og erfaring om å lage buer.
aller først må ej få ett emne, men ej veit ikkje ka som egna sej. he jo hørt att barlind e ganske bra til buer. men ej bor utanfor ålesund, og her e barlind mangelvare! ka anna tresort kan egne sej til buer?
og så hadde det vært fint om ej hadde fått ei oversikt over div. utstyr ej treng for å lage ei bue.
håpe dokke kan hjelpe mej!!!!!
Mi aller første bue!!!!
Moderator: GreenMan
Re: Mi aller første bue!!!!
Här är en guide på svenska.
Skriven av Tim Baker och översatt av Henrik Thurfjell. (Fundin)
Du behöver en handsåg och en spokeshave ("draghyvel") t.ex stanley 151
I styrkor kring 45 pounds, om de ska göras starkare, gör dem längre.
Den här bågen är lika lång som ditt vingspann, från fingertopp till fingertopp, från sidan ser det ut som en engelsk långbåge med lätt böjligt grepp. Det är lätt att rita upp och bygga den här bågen, den lagrar mer energi än en kortbåge, kan dras utan att man kommer till bågens ”vägg” och är dessutom stabil och har bättre precision än de flesta. Kanske den optimala typen av båge om man sätter samma alla kvaliteter. Bågen går att bygga ur en planka i tex ek, ask, alm, lönn eller dylikt trä med hög densitet, eller av en rak bågstav. Bygger man ur en planka är det viktigt att årsringarna på en sida av plankans (bågens framtida rygg) är helt paralella med varandra (de behöver inte vara paralella med plankans kant)
Framifrån lägger ritar man ut bågen 36 mm bred från mitten av bågen och halvvägs ut på lemmen. Låt den sedan smalna av jämnt ut till nockarna som göres 13mm breda. Reducera bågen till dessa dimensioner UTAN Att gå innanför linjerna!!!
Från sidan ritar man ett sträck så att bågen är 20mm tjock på de mittersta 20 centimetrarna. Låt nästa 5 cm tunnas ut till 16mm, mitt på lemmen ska man vara nere på 14,5mm och sedan 13 mm vid nockarna.
Reducera försiktigt staven till dessa dimensioner, gå INTE förbi linjerna. Låt tjockleken minska gradvis och med mjuka linjer. Gå från sida till sida på buken så att en ås bildas på mitten, ta sedan bort åsen. Det är viktigt att reducera tjockleken på detta sätt, annars kommer man att dippa förbi linjen på baksidan av bågen. Dessutom är det snabbare än att reducera fullbredd.
När du tar bort trä ner till blyertslinjen titta längs bågen med ögat nära bågen och se till att arbetet är mjukt och utan dippar, dalar vågor od. DETTA ÄR KANSKE DET VIKTIGASTE I BÅGBYGGE- om tjockleken minskar mjukt och gradvis är det svårt att knäcka en båge.
Gör sidorna smalare vid greppet så att en nockad pil vilar längs sidan på bågen, gör detta på båda sidor av greppet och runda alla hörn.
Tillerering; Fila till nockarna och stränga bågen med en lös sträng. Sätt bågens centrum på en tillerbräda, se till att bågen böjer ca 13cm, kliv tillbaka några steg och inspektera kurvaturen på bågen.
Formen du söker är inte en del utav en cirkel utan snarare en elips, bara vagt böjande i handtaget med varje del av lemmen böjande lite mer än den innanför. De sista 25 cm ska vara stelare med mindre böj än handtaget.
Det kan vara bra att rita upp formen på ett papper så har man något att referera till.
Om din båge inte antar den här formen, eller om lemmarna inte böjer jämt, markera med blyerts var lemmarna är för styva, ta försiktigt bort trä där, först från ena sidan av buken, sen från andra, sen tar du bort åsen i mitten, Använd LÅNGA svepande drag så att inga dippar, vågor, gropar eller dyl skapas.
När man känner att bågen börjar böja bra (testa gärna mot golvet) kan man stränga bågen ca 12,5 cm högt. Markera alla styvare partier och ta ner dem försiktigt. Dra bågen till halva den styrkan som man vill ha på den, sätt den på en tillersticka och markera alla styvare partier och reducera dem.... upprepa processen tills du har perfekt böj.
Dra bågen till full Dragvikt, kanske 20-32cm, kolla tillerprofil, ta bort trä jämt längs båda lemmarna och kolla tillerprofil igen. Korrigera om nödvändigt så att den böjer jämt.
Dra till full dragvikt igen, när du passerar 38cm så ta bara bort papperstunna bitar trä, tex med sickel, och kolla kurvaturen ofta, men bara några få sekunder åt gången, när du kommer innom 12 cm från draglängden så ska uppdragen inte vara längre än en sekund eller två. Om profilen är perfekt tar du bort ett tunnt skickt längs hela bågen och drar till full dragvikt igen.
Mellan varje justering är det viktigt att dra bågen till den nuvarande draglängden ett tiotal gånger så att alla justeringar i tiller syns.
Den här metoden att dra till full dragvikt efter varje tillerjustering (Jim Hamm tiller) föräkrar att bågen inte blir klenare än avsett, det vanligaste felet som nya bågmakare gör.
Fortsätt processen till 3 cm från full draglängd, runda alla hörn, putsa bågen och voilla, bågen kommer att hamna ganska precis på avsedd dragvikt.
45# är lugnt med Ask, Alm eller Lönn, 35# med björk. När du blir säkrare på tillereringen kommer du kunna bygga starkare bågar.
När tillerprocessen nästan är klar, och om lemmarnas ändar är raka, slimma sista 25cm till en cm bredd längst ut vid nocken, om strängen inte ligger centrerat i bågen, slimma från ena sidan så att strängen hamnar i mitten.
Trycket från båghanden i mitten på bågen, pilen just över. Bågen kommer att skjuta bättre med ena sidan upp, detta kan ändras under bågens livslängd, men med en symmetrisk båge är det bara vända på den.
Med lite flyt och verktygsvana kan du köpa en planka på morgonen och ha en skjutande båge på kvällen, inte troligt men möjligt.
Skriven av Tim Baker och översatt av Henrik Thurfjell. (Fundin)
Du behöver en handsåg och en spokeshave ("draghyvel") t.ex stanley 151
I styrkor kring 45 pounds, om de ska göras starkare, gör dem längre.
Den här bågen är lika lång som ditt vingspann, från fingertopp till fingertopp, från sidan ser det ut som en engelsk långbåge med lätt böjligt grepp. Det är lätt att rita upp och bygga den här bågen, den lagrar mer energi än en kortbåge, kan dras utan att man kommer till bågens ”vägg” och är dessutom stabil och har bättre precision än de flesta. Kanske den optimala typen av båge om man sätter samma alla kvaliteter. Bågen går att bygga ur en planka i tex ek, ask, alm, lönn eller dylikt trä med hög densitet, eller av en rak bågstav. Bygger man ur en planka är det viktigt att årsringarna på en sida av plankans (bågens framtida rygg) är helt paralella med varandra (de behöver inte vara paralella med plankans kant)
Framifrån lägger ritar man ut bågen 36 mm bred från mitten av bågen och halvvägs ut på lemmen. Låt den sedan smalna av jämnt ut till nockarna som göres 13mm breda. Reducera bågen till dessa dimensioner UTAN Att gå innanför linjerna!!!
Från sidan ritar man ett sträck så att bågen är 20mm tjock på de mittersta 20 centimetrarna. Låt nästa 5 cm tunnas ut till 16mm, mitt på lemmen ska man vara nere på 14,5mm och sedan 13 mm vid nockarna.
Reducera försiktigt staven till dessa dimensioner, gå INTE förbi linjerna. Låt tjockleken minska gradvis och med mjuka linjer. Gå från sida till sida på buken så att en ås bildas på mitten, ta sedan bort åsen. Det är viktigt att reducera tjockleken på detta sätt, annars kommer man att dippa förbi linjen på baksidan av bågen. Dessutom är det snabbare än att reducera fullbredd.
När du tar bort trä ner till blyertslinjen titta längs bågen med ögat nära bågen och se till att arbetet är mjukt och utan dippar, dalar vågor od. DETTA ÄR KANSKE DET VIKTIGASTE I BÅGBYGGE- om tjockleken minskar mjukt och gradvis är det svårt att knäcka en båge.
Gör sidorna smalare vid greppet så att en nockad pil vilar längs sidan på bågen, gör detta på båda sidor av greppet och runda alla hörn.
Tillerering; Fila till nockarna och stränga bågen med en lös sträng. Sätt bågens centrum på en tillerbräda, se till att bågen böjer ca 13cm, kliv tillbaka några steg och inspektera kurvaturen på bågen.
Formen du söker är inte en del utav en cirkel utan snarare en elips, bara vagt böjande i handtaget med varje del av lemmen böjande lite mer än den innanför. De sista 25 cm ska vara stelare med mindre böj än handtaget.
Det kan vara bra att rita upp formen på ett papper så har man något att referera till.
Om din båge inte antar den här formen, eller om lemmarna inte böjer jämt, markera med blyerts var lemmarna är för styva, ta försiktigt bort trä där, först från ena sidan av buken, sen från andra, sen tar du bort åsen i mitten, Använd LÅNGA svepande drag så att inga dippar, vågor, gropar eller dyl skapas.
När man känner att bågen börjar böja bra (testa gärna mot golvet) kan man stränga bågen ca 12,5 cm högt. Markera alla styvare partier och ta ner dem försiktigt. Dra bågen till halva den styrkan som man vill ha på den, sätt den på en tillersticka och markera alla styvare partier och reducera dem.... upprepa processen tills du har perfekt böj.
Dra bågen till full Dragvikt, kanske 20-32cm, kolla tillerprofil, ta bort trä jämt längs båda lemmarna och kolla tillerprofil igen. Korrigera om nödvändigt så att den böjer jämt.
Dra till full dragvikt igen, när du passerar 38cm så ta bara bort papperstunna bitar trä, tex med sickel, och kolla kurvaturen ofta, men bara några få sekunder åt gången, när du kommer innom 12 cm från draglängden så ska uppdragen inte vara längre än en sekund eller två. Om profilen är perfekt tar du bort ett tunnt skickt längs hela bågen och drar till full dragvikt igen.
Mellan varje justering är det viktigt att dra bågen till den nuvarande draglängden ett tiotal gånger så att alla justeringar i tiller syns.
Den här metoden att dra till full dragvikt efter varje tillerjustering (Jim Hamm tiller) föräkrar att bågen inte blir klenare än avsett, det vanligaste felet som nya bågmakare gör.
Fortsätt processen till 3 cm från full draglängd, runda alla hörn, putsa bågen och voilla, bågen kommer att hamna ganska precis på avsedd dragvikt.
45# är lugnt med Ask, Alm eller Lönn, 35# med björk. När du blir säkrare på tillereringen kommer du kunna bygga starkare bågar.
När tillerprocessen nästan är klar, och om lemmarnas ändar är raka, slimma sista 25cm till en cm bredd längst ut vid nocken, om strängen inte ligger centrerat i bågen, slimma från ena sidan så att strängen hamnar i mitten.
Trycket från båghanden i mitten på bågen, pilen just över. Bågen kommer att skjuta bättre med ena sidan upp, detta kan ändras under bågens livslängd, men med en symmetrisk båge är det bara vända på den.
Med lite flyt och verktygsvana kan du köpa en planka på morgonen och ha en skjutande båge på kvällen, inte troligt men möjligt.
Re: Mi aller første bue!!!!
Her er også litt å lese.http://www.handbue.org/kompend/LageEnBue.pdf
Hvis du bor i Ålesund, så har du ikke lange veien ned til Fritzöe Engreos as. De har Ask i haugevis. Greie å handle med er de òg. Har selv handlet av de i mange år, og de går ikke av veien for at du kan titte gjennom en pakke eller to. (Bare du legger det du ikke skal ha tilbake der det lå
)
Lykke til
Hvis du bor i Ålesund, så har du ikke lange veien ned til Fritzöe Engreos as. De har Ask i haugevis. Greie å handle med er de òg. Har selv handlet av de i mange år, og de går ikke av veien for at du kan titte gjennom en pakke eller to. (Bare du legger det du ikke skal ha tilbake der det lå
)Lykke til
-Frode
Norwegian Warbows
Norwegian Warbows
-
nidrinr
- Master bowyer
- Innlegg: 3102
- Registrert: 29 mai 2007, 23:17
- Bosted: Trautskogen
- Sted: Trautskogen
Re: Mi aller første bue!!!!
Tresorter det ofte er grei tilgang på, og gir gode buer: Ask, Alm, Rogn, Einer (kjerneved), Gullregn (kjerneved, husk at den er giftig. Ofte i hager) og Hassel.
Jeg aner ikke åssen det er med vegetasjon i Ålesundtraktene og hvilke tresorter som er vanlige der, men det bør vel om ikke anna være en av disse det er mulig å finne noe av. Sida du nevner at det ikke er stort med barlind har je ikke lista den opp, men den er også en selvskreven tresort på "godt buetre-lista. Jeg har sikkert glemt noen tresorter i farta også.
Det er ofte enklere å laqge bue av plank, men det er noe eget over å ha ei bue fra et tre du har henta sjøl..
Jeg aner ikke åssen det er med vegetasjon i Ålesundtraktene og hvilke tresorter som er vanlige der, men det bør vel om ikke anna være en av disse det er mulig å finne noe av. Sida du nevner at det ikke er stort med barlind har je ikke lista den opp, men den er også en selvskreven tresort på "godt buetre-lista. Jeg har sikkert glemt noen tresorter i farta også.
Det er ofte enklere å laqge bue av plank, men det er noe eget over å ha ei bue fra et tre du har henta sjøl..