Griffins bue & pilmakeri

[Are]

Når jeg serr googles definisjon av lignostone undrer jeg meg på om jeg lenger vil kalle det for naturfiber

[Are]

Men en steintøff bue Griffin. Stå på. Gleder meg til å se resultatet. Nå er det bare å få den til å "bøye" som en trekant (selvmotsigelse)

[Griffin]

Nej det är ju inte naturligt.
Men det tycker jag inte några laminat är av den typen vi använder idag.

Men det är billigare än horn.

[Griffin]

Yxade ut en gullregn och en barlind idag:


Ganska mycket kvist i barlinden och ganska lite kärnved på ena lemmen.
Får se vad det blir. Ska pröva på en långbåge.

Gullregnen är fint snaky.
Ena lemmen/toppen var tjockare så jag tog av massa ytved där.
Dreit mig nog ut lite. Får se om det går att ordna.
Kan nämligen inte ta bort all ytved längs med hela.

Den hade fet reflex också:


Får ta och klämma fast den för att bli av med lite.

[Griffin]

Jobbade lite på egyptbågen.

Hyvlade till strecken och sen rundade av ena lemmen.

Tog av allt detta och bågen böjjer fortfarande knappt.

[Oddbjørn]

Den Lignostone som Griffin bruker er ett stykke bøk som er "resin impregnert" og komprimert under
stort trykk. Den er mellom 30 og 40 år gammel, ble brukt som slitekanter på treski.
Oddbjørn.

[ingos]

Var det ikke denne jeg kjente på søndag? Bøyer den seg ikke litt, selv om du har tatt av såpass? Deet var en fin fasong på buen:-)

[Griffin]

Odbjörn: 40år Imponerande. Materialet är lite svårjobbat, men om man tar det lugnt och fint så går det faktiskt att hyvla i det. Det gick ju också an att dampa och det gick fint att limma i reflex. Nu var jag nog på kanten till vad det likte utan att spricka.


Ingos: Ja det är den buen. Den böjjer pyttelite mer, men inte mycket. Den är fortfarande över 100# vid brace skulle jag tro. Just det, det är tre bøk som i engelskans "beech" och alltså inte bok som i peppersböcker, blev lite missförstånd där i all hast.

[Kviljo]

Er veldig spent på hvordan dette går

Barlindemnet ser veldig pent ut også! Det burde være en krigsbue inni der

[Griffin]

Ja det ser väldigt fint ut.

Det är ca 35rpi och har en del kvist men det känns ganska greit.

Om jag tar av så jag lämnar 5-6mm ytved så får jag lite lite
kärnved på ett ställe, det borde gå men man vet aldrig.
Därför räknar jag inte med 80#+ utan vi får bara se.


Vad sånn cirka har en tung barlindbåge för tjocklek på det tjockaste
ca 30-40cm mitt på?

Jag tänkte göra som med almen, jag startar med ca 35mm bredde
och taperar till som om jag har 22mm toppar, sen sista biten taperas till 11-12mm nockar.

[Kviljo]

Den siste barlindbuen min er 30mm tykk midt på, og 22mm midt på lemmene. Om du har lyst på en kraftig bue, ville jeg ikke nølt med å beholde all ytterveden. Det er nok ikke spesielt historisk riktig å tynne ytterveden, selv om det kanskje ser penere ut med bare et tynt lag ytterved.

[Griffin]

Den är 30mm mitt på nu med all ytved, men det betyder att det blir KUN ytved i topparna.
Den tanken gillar jag inte.

Jag tror faktiskt jag tunnar ytveden och satsar på en lite lättare båge.
Vem vet, kanske jag själv kan skjuta med den då 8)

Å andra sidan, jag har läst på flera ställen att man inte behöver följa en ring, så då kanske jag kan tunna den mer mot topparna

[Kviljo]

Enig. Det ser jo penere ut når det iallefall er litt kjerneved helt ut til tuppene. Tror jeg ville prøvd å følge en årring så godt som praktisk mulig, så er det jo ikke krise om buen ikke blir 250#, hehe.

[KEn]

Det er nok ikke spesielt historisk riktig å tynne ytterveden,

Muligens ikke fra viking /middelalder. Men jeg trodde da at det var flere funn av barlind med redusert yteved fra mellomeuropa og stein/bronsealder, og også fra indianere vest i USA?

Griffin, det er nær umulig å følge en årring i barlind IMHO, men om du prøver så kommer du nok nære nok.. Er det så mye kvist som det ser ut kan du jo vurdere å lage den flatere enn vanlig (med fare for å hisse på meg ELB-folket..), særlig om du lager yteveden tynn. Men det ER vanskelig å ta hæyde for kvist i en smal ELB.
Du kan jo uansett backe den med råhud (kan anbefale reinhud fra Skinnlåven) eller et tynt lag sener.
TK her i Krs. har laget flere "krokbuer" av Barlind med kvist i og tom. huller i, de fleste er nokså flate eller ovale i tverrsnittet og alle er raske og veldig behagelige å skyte med. Han tynne foresten aldri (som jeg har sett) yteveden og på noen buer er tuppene nesten bare yteved. Og det smeller når de eksploderer...

K

[Kviljo]

Mjo, det stemmer visst det. Lenge siden jeg har sett på det der, men jeg kjenner jeg blir skeptisk til om man faktisk kan se forskjellen på kjerneved og ytterved på en bue fra steinalderen, hehe. Men det er vel flere av de som ikke følger treets ytterste årring i alle fall.