Dette med å få til ei tynn limfuge er ikke lett - spesielt med håndverktøy. Men jeg tipper at det finnes en rekke triks her også, med tanke på å få to eller flere trelaminater til å ligge helt tett inntil hverandre for å få ei så tynn limfuge som mulig.
Jeg har forestilt meg at det kanskje kunne være en idé å bruke noe fargestoff på det ene laminatet, for så å presse laminatene sammen, og så pusse bort fargeflekkene på den andre skinnen. Men akkurat hva slags stoff det kunne være, som må være lett å få bort, og som ikke må tulle med limet i etterkant, er jeg ikke helt sikker på.
Buemakere før elektrisiteten ble tatt i bruk, må nødvendigvis ha hatt noen gode arbeidsmåter på dette, foruten å bare bruke siklingen ekstremt lenge og nøye.
Tanker?
Limfuge
Moderator: GreenMan
Jag använder bara handverktyg.
dessa:
Vad jag gör är att först såga bitarna så rakt som möjligt.
Sen lägger jag ett långt grovt (80) sandpapper på golvet.
Håller fast nederdelen med foten, överdelen med handen
och drar/pressar träbiten med andra handen fram och åter.
Trixet är att lära sig att få lite press men att det sker helt jämnt.
Problemet är om du gör fel och råkar få ena kanten lite rundad
då har du ett litet helvete iochmed att du måste putsa ner
hela resten av biten till samma nivå.
Detta undviker man genom att använda större bitar än vad man vill ha kvar tillslut.
Jag har endast haft dålig erfarenhet av att rita på träet.
Om det minsta lilla lämnas kvar så syns det genom limmet.
Det blir inte perfekt, men helt ok:
Notera att det är snack om den bambusbiten mellan valnöten i mitten på greppet.
Limfogen mellan backingen och träet är stygg p.g.a att jag med flit
ruffar upp båda delarna extremt mycket för att vara säker på att de ska
hålla sammen.
dessa:
Vad jag gör är att först såga bitarna så rakt som möjligt.
Sen lägger jag ett långt grovt (80) sandpapper på golvet.
Håller fast nederdelen med foten, överdelen med handen
och drar/pressar träbiten med andra handen fram och åter.
Trixet är att lära sig att få lite press men att det sker helt jämnt.
Problemet är om du gör fel och råkar få ena kanten lite rundad
då har du ett litet helvete iochmed att du måste putsa ner
hela resten av biten till samma nivå.
Detta undviker man genom att använda större bitar än vad man vill ha kvar tillslut.
Jag har endast haft dålig erfarenhet av att rita på träet.
Om det minsta lilla lämnas kvar så syns det genom limmet.
Det blir inte perfekt, men helt ok:
Notera att det är snack om den bambusbiten mellan valnöten i mitten på greppet.
Limfogen mellan backingen och träet är stygg p.g.a att jag med flit
ruffar upp båda delarna extremt mycket för att vara säker på att de ska
hålla sammen.
Jeg har bestandig brukt dobbelsidig tape for å feste sandpapiret fast til en helt plan overflate. Jeg har b.l.a. brukt kjeramiske filser (rett etter jeg pusset opp et bad), jeg har brukt en liten bit av en laminat kjøkken-benkeplate (rett etter jeg pusset opp et kjøkken). Har også hørt om noen som brukte glass (få ting i verden er så plant som moderne vindusglass). Nå har jeg laget meg en super-duper pussekloss med avstandsstykker slik at jeg kan pusse et laminat til riktig tykkelse (+/- 0,05mm).
Min andre hobby er modellbygging i forskjellige typer materialer, og der er det også ganske viktig å få overflater helt plane/flate. Modellbyggere har noen lure triks som jeg har overført til buebygging.
Min andre hobby er modellbygging i forskjellige typer materialer, og der er det også ganske viktig å få overflater helt plane/flate. Modellbyggere har noen lure triks som jeg har overført til buebygging.
Punyv: Låter som seriösa grejjer.
0,05mm
Asså, det finns ju sandsten och sådant som man kan använda men det är lite tidskrävande att leta efter stora flata naturliga ting.
Inget av dom andra verktygen är väldigt stenålder de heller.
Din kniv fungerar perfekt till att skrapa bort det sista mjuka lagret när man jagar en årsring
Väldigt behaglig att jobba med.
Sålänge jag inte använder el och jag forfarande blir svettig av arbetet (dvs jag håller en stilla ting som jag beveger fram och åter) så tycker jag det känns som att det är ganska mycket jag som formar bågarna och inte vergtygen som joxar fram något åt mig.
0,05mm
Tack.Kviljo skrev:Imponerende at du klarer deg med så lite verktøy, og likevel mekker buer i ett sett
Ingen dum idé med sandpapir festa til noe plant!
Men jeg legger sandpapir i samme skuff som det elektriske verktøyet, for det vel er en ganske moderne oppfinnelse?
Asså, det finns ju sandsten och sådant som man kan använda men det är lite tidskrävande att leta efter stora flata naturliga ting.
Inget av dom andra verktygen är väldigt stenålder de heller.
Din kniv fungerar perfekt till att skrapa bort det sista mjuka lagret när man jagar en årsring
Väldigt behaglig att jobba med.
Sålänge jag inte använder el och jag forfarande blir svettig av arbetet (dvs jag håller en stilla ting som jag beveger fram och åter) så tycker jag det känns som att det är ganska mycket jag som formar bågarna och inte vergtygen som joxar fram något åt mig.
0,05 mm er det minste målet som jeg kan måle med et normalt skyvelære, det er egentlig "bare" en halv tiendedels millimeter, om jeg har regnet rett. Bruker man et manuelt pussepapir (ikke båndsliper) så er det ikke så vanskelig. Det som er vanskelig med å håndpusse er å ikke runde av hjørnene, og bruker man bare en bra slipeteknikk eller bra verktøy så er det ikke vanskelig å være nøyaktig.Griffin skrev:Punyv: Låter som seriösa grejjer.
0,05mm
Eg bruker nesten bare sikling både til tillering (grovtiller med rasp) og evt for å tilpasse limfuger som ikke vil. Men stort sett så høvler eg limflater med en vanlig høvel og røffer det opp med #60 sandpapir før eg limer.
Griffins triks med å ha alt mye bredere enn det skal være er uvurderlig.
Sikling er ekstremt effektivt om du får satt den opp riktig, det er et "triks" som helst bør læres av en som kan det (ikke meg
)
Kanske Oddbørn har noen tips? Det var også noen nettsider med tips her på forumet engang. Men først og fremst må en eksperimenter med vinkel og press på stålet.
K
Griffins triks med å ha alt mye bredere enn det skal være er uvurderlig.
Sikling er ekstremt effektivt om du får satt den opp riktig, det er et "triks" som helst bør læres av en som kan det (ikke meg
) Kanske Oddbørn har noen tips? Det var også noen nettsider med tips her på forumet engang. Men først og fremst må en eksperimenter med vinkel og press på stålet.
K
limfuge
jeg har satt opp metall vinkelen min som sikling. Ypperlig til å avsløre ujevnheter med dersom laminatet er vinklerett på sidene.. best på tykkere "lister" Den avsører fort små dumper og forhøyninger..
hmmm, enn vist du delte en blyant i to..tok ut blyet i hele sin lengde uten å knekke det..eller bruker ferdig bly til sånne trykke blyanter. Ta litt fjærteip og fest blyet på undersiden av en måle vinkel. Dra den over laminatet. Da vil jo "blyet" sette av farge...eller gjør det på et skyvelær.
har mest sansen for trommelpusseren på den lokale trapefabriken 8)
hmmm, enn vist du delte en blyant i to..tok ut blyet i hele sin lengde uten å knekke det..eller bruker ferdig bly til sånne trykke blyanter. Ta litt fjærteip og fest blyet på undersiden av en måle vinkel. Dra den over laminatet. Da vil jo "blyet" sette av farge...eller gjør det på et skyvelær.
har mest sansen for trommelpusseren på den lokale trapefabriken 8)
pussejigg
har tenkt litt høyt sammen med PunyV
Forslag til pussejigg for de som er opptatt av 0.1 mm
: Ta en U profil i aluminium ol. omtrent like brei utvendig i bunnen som laminatene en bruker.
Ta en ny profil som akkurat passer utenpå den første, (U profil som stikkes uten på den første, bare motsatt vei) eller to L profiler (sterkere og mere stabil enn en rett profil) Fest disse siste profilene på siden av den første U profilen (som ligger med bunnen i været) med gjennomgangs bolter. Tre feks et kobberrør eller ei anna form for hylse ol utenpå bolten slik at en ikke klemmer sammen U profilen. Lag spor i side profilene slik at de kan justeres opp og ned i høyde. Legg så laminatet ned på bunnen på den første U profilen. Juster sideprofilene opp til ønsket høyde på hver side og puss, sikle eller rasp ned til kanten på sideprofilen. Dersom en ønsker en tapering er det jo bare å justere sideprofilen feks en mm høyere i den ene enden. Laminatet må jo festes på en eller annen måte slik at det ikke glir frem og tilbake når en pusser. Dobbelsidig tape i bunnen av jiggen eller en eller annen justerbar stoppekloss 8)
Dette her er nok best på rette og på forhånd noenlunde høvlede emner/lister uten veldig mye setback ol i. Ellers er det vel et godt innøvd håndlag og øyemål som gjelder
det er utrolig hva en blikkenslager kan ha liggende av rester osv..ellers knekker de sikkert de profilene en ønsker.
Forslag til pussejigg for de som er opptatt av 0.1 mm
: Ta en U profil i aluminium ol. omtrent like brei utvendig i bunnen som laminatene en bruker. Ta en ny profil som akkurat passer utenpå den første, (U profil som stikkes uten på den første, bare motsatt vei) eller to L profiler (sterkere og mere stabil enn en rett profil) Fest disse siste profilene på siden av den første U profilen (som ligger med bunnen i været) med gjennomgangs bolter. Tre feks et kobberrør eller ei anna form for hylse ol utenpå bolten slik at en ikke klemmer sammen U profilen. Lag spor i side profilene slik at de kan justeres opp og ned i høyde. Legg så laminatet ned på bunnen på den første U profilen. Juster sideprofilene opp til ønsket høyde på hver side og puss, sikle eller rasp ned til kanten på sideprofilen. Dersom en ønsker en tapering er det jo bare å justere sideprofilen feks en mm høyere i den ene enden. Laminatet må jo festes på en eller annen måte slik at det ikke glir frem og tilbake når en pusser. Dobbelsidig tape i bunnen av jiggen eller en eller annen justerbar stoppekloss 8)
Dette her er nok best på rette og på forhånd noenlunde høvlede emner/lister uten veldig mye setback ol i. Ellers er det vel et godt innøvd håndlag og øyemål som gjelder
det er utrolig hva en blikkenslager kan ha liggende av rester osv..ellers knekker de sikkert de profilene en ønsker.
Tilbake til fargestoffet Kviljo startet med. Hva med å bruke fargepulver, rørt ut i vann. Disse er beregnet på å røres ut i et eller annet bindemiddel, oje, lim, egg, kasein osv. Vannet tørker opp, etterpå kan mesteparten av fargepulvret børstes vekk, og det lille som blir igjen tror jeg ikke kan ha særlig negativ innvirkning på limet. Skal du være historisk så kan du holde deg til "jordfargene" engelsk rød, sienna ol. (Jernoksyder)
"If it breaks you get to keep both parts"
Forstår jeg deg rett Ivar når du faktisk spør til oppgaven din?
Jeg holder en knapp på høvel. Det er et godt gammelt verktøy som faktisk gjør jobben å lage noe flatt. Alternativt er en skarp kniv (sikling) noe en hvilken som helst buemaker har hatt til alle tider.
Man hadde ikke sandpapir, men man hadde tørkede stilker fra sneller og haiskinn som gjør noe av samme nytten.
Jeg holder en knapp på høvel. Det er et godt gammelt verktøy som faktisk gjør jobben å lage noe flatt. Alternativt er en skarp kniv (sikling) noe en hvilken som helst buemaker har hatt til alle tider.
Man hadde ikke sandpapir, men man hadde tørkede stilker fra sneller og haiskinn som gjør noe av samme nytten.
Hirðmaðr skal oc æiga ... hanðboga með þrim tylftum broðða.” Hirdskråen
Hyvel är säkert fint det.
Men då behöver man något att hålla fast träet med.
Jag vet inte vilket som är mest gammaldags.
Istället för sandpapper kan man ju tänka sig att en buemaker förr i tiden visste om ett ställe vid stranden eller så, som hade flata rugliga stenar med olik kornighet. Jag vet också om exempel på småstenar som är ganska flata som fungerar ungefär som 80 papper.
När kom hyvel och arbetsbänk?
Men då behöver man något att hålla fast träet med.
Jag vet inte vilket som är mest gammaldags.
Istället för sandpapper kan man ju tänka sig att en buemaker förr i tiden visste om ett ställe vid stranden eller så, som hade flata rugliga stenar med olik kornighet. Jag vet också om exempel på småstenar som är ganska flata som fungerar ungefär som 80 papper.
När kom hyvel och arbetsbänk?
Hva slags fargestoff tenker du på Lurz? - slikt til å farge klær med?
Joda Are, jeg burde kanskje formulert meg mer direkte, for jeg tenker først og fremst på det arbeidet middelalderens tovedsbuemakere har hatt med å få til ei god limfuge.
Det er jo bare snakk om å bruke mye tid med en kniv eller sikling, og det kan godt være at det har vært framgangsmåten. Men jeg tipper de har hatt noen gode triks for å effektivisere arbeidet.
Har man funnet høvler fra 1100-1200-tallet?
Min neste masteroppgave skal ta for seg middelalderens trearbeidingsverktøy 8)
Joda Are, jeg burde kanskje formulert meg mer direkte, for jeg tenker først og fremst på det arbeidet middelalderens tovedsbuemakere har hatt med å få til ei god limfuge.
Det er jo bare snakk om å bruke mye tid med en kniv eller sikling, og det kan godt være at det har vært framgangsmåten. Men jeg tipper de har hatt noen gode triks for å effektivisere arbeidet.
Har man funnet høvler fra 1100-1200-tallet?
Min neste masteroppgave skal ta for seg middelalderens trearbeidingsverktøy 8)
Pope, 1923 :" Then he (ishi) worked over the shafts with sandstone.."ungefär som 80 papper.
Sandstein går igen overalt som et slags urtidens sandpapir.
Når det gelder middelalderen så hadde de nok siklinger og skrapere ganske sikkert filer og rasper også, Høvler?? Drakniver hadde de helt sikkert.
Har du en god rasp og et par skarpe siklinger (som avhenger av erfaring og dyktighet ikke teknoligi for å bli effektiv) så er du fort veldig effektiv.
Før skrapte man vel med en flint/obsidan-egg.
Husk at man i middelalderen kunne lage stort sett alt av stål som vi kan lage idag, bortsett fra ting som må freses. Stålfresing hører den industrielle revoluson til.
K
Det er funnnet høvler i Norge fra middeladeren. Jeg mener å huske at de jeg tenker på er fra Vestlandet rundt 1200. Men jeg kan huske feil. Lagde en etterlikning av en av dem for noen år siden. Liker formen på dem. Når jeg får litt bedre tid skal jeg se om jeg kan finne igjen tegningen.Kviljo skrev:Har man funnet høvler fra 1100-1200-tallet?
Hirðmaðr skal oc æiga ... hanðboga með þrim tylftum broðða.” Hirdskråen