Kviljo buemakeri

[Kviljo]

3-4mm omtrent Beregnet for 100 og ikke 65 pund

[Kviljo]

Woho

I dag skaut hickorybuen 218,3 fot per sekund 8)
Etter å ha vært oppspent i tre kvarter og skutt 20-30 ganger har den rundt en halv cm reflex rett etter nedspennnig.
Bilder kommer over nyttår.

Testa noen skudd utover jordet også, og den skaut omtrent 15-20 meter lengre enn pyramide-askeplanken på 86#. Pila som gikk lengst var faktisk bare et 5/16" granskaft uten fjører, med en 100 grain feltspiss. Den vingla litt, så den hadde nok gått bedre med noen små fjører.


Men 300-meteren er nok tapt for 2006

[Kviljo]

[Griffin]

Helt rått. 8)

[Kviljo]

Ifølge Badger på flightforumet skulle den visst kunne skyte noe over 300 meter

Duverden 8)


Men da må jeg få lagd meg noen gode strikkepinner først

[Griffin]

Är den bara på 50#

[Kviljo]

Jeg har ikke veid den ennå, og jeg tror ikke jeg kommer til å gjøre det før jeg har brukt den opp eller lagd en raskere bue Men ut fra hvordan den føles, vil jeg tro den er rett under 50 pund ved 25-26" trekk.

Hehe, det var ganske imponerende å skyte den etter at jeg hadde slitt meg ut med min sløve* 86-punder. Skulle jo tro at nesten dobbel pundstyrke skulle utgjøre noen ekstra meter, men neida, den lille pinglebuen der skaut lengst.

[Griffin]

Vad ungefär har den för mål?



Ja det är imponerande att en viss design kan ge så fint resultat och jag tycker det är bra att det inte bara är pundstyrka som gäller (pga av mitt problem med axeln så är det fint att veta). Jag vill minnas att Truls postade en lista för ett tag sedan med resultat i längd och där var det väl en 40-nånting som skjöt bland dom längsta eller iallafall upp mot det.

[Kviljo]

Den er 61,5" mellom nokkene, også er den 22mm brei omtrent midt på lemmene, med 7mm breie nokker.


Såvidt jeg forstod var det Oddbjørn som hadde lagd den barlindbuen som skaut så bra?

[Griffin]

Tack för målen.


Nja jag menade inte resultat på en tävling, utan mer en lista med pilbågar vid olika pund och hur långt man hade skjutigt med dom....från england vill jag minnas.

[Kviljo]

Hmm, okay.

Kanskje det var ei slik liste?

http://www.usarchery.org/files/06_Fligh ... ecords.pdf

Rekordene der utgir seg iallefall for å være verdensrekorder, og 35 - 50# klassene ligger jo ikke langt bak de som er unlimited. Problemet med svake buer er vel helst at de må skyte lette piler, og lettere piler mister farten raskere enn tyngre visstnok.

[Griffin]

Men är den för tung så dalar den ner


Jag har en liten sak i bakhuvet hur jag ska få en pil att flyga långt, men det är en hemlis

[Kviljo]

Njaa, det er vel ikke helt sant, for alle ting har samme aksellerasjon mot jordas sentrum? Men om pila er fortung skal de visst gjerne styre seg nedover litt fortere enn ei pil som er baktung. Sies det - selv om jeg ikke helt klarer å se teorien bak det.

[Griffin]

Kanske den går längre innan den dalar, men när den väl börjar dala så gör den det raskt?


Jag tror iallafall att man måste börja med att ha en pil med rätt spine till den buen man ska bruka, och till den draglängden som man brukar vid längdskytte. Det borde (i mitt huvud) vara viktigt. Sen ska den väl helt enkelt bara väga rätt mot hur många pund man har Är den FÖR lätt så går väl inte all energi ut i pilen utan ut i buen med risk för knäck i värsta fall. Spinen kan man ju lätt testa ut med blinkskyting. Tyngden finns väl en lista nånstans på internet har jag för mig.......hur många grains per pund en pil ska ha.

Sen är det väl bara att öva på släppet





Jag hittade listan jag pratadde om med denna buen:
English target bow (imported)..48 " 220 "

http://www.bueforum.no/viewtopic.php?t= ... c&start=15

[nilstor]

Det der med tyngdepunktets plassering ser ut til å være et evig diskusjonstema, men erfaringen er vel den at de pilene som flyr lengst, er de som har tyngdepunktet fra på til litt foran midtpunktet. Fordelen med tyngdepunktet foran er at pilen går stødigere med mindre styrefjær, med langt mindre luftfriksjon som resultat. Men det aller viktigste er nok at pilens dynamiske stivhet passer til buen, skytteren, teknikken ...

Det ble gjort forsøk med tyngdepunktets (TP) plassering en gang i verden med en pil med regulerbart TP og forkjellige typer fjær, og bue oppspent i skytemaskin. Resultatet var at den pilen som gikk lengst, ikke hadde fjær i det hele tatt, og TP ganske langt foran midten (har lest om dette forsøket et sted, men husker ikke hvor!). Forsøket har imidlertid blitt kritisert fordi det ikke tok tilbørlig hensyn til at pilens dynamiske stivhet endres når TP flytter seg.